somewhere only we know.

2010-12-23 / 14:29:21



Himla mycket svartvitt känner jag på mig. Men hur fint är det inte med sådana bilder egentligen?
Det känns faktiskt inte som om det är dagen innan julafton. När jag var mindre så var jag ett freak av julen, jag skämtar inte. Jag ville ha tomtar på rummet, en liten julgran vid sängen och på morgonen så kollade jag alltid under sängen om jag hade fått ett tidigare paket. Brukade ofta innehålla en tidning eller nåt.
Men det är inte samma sak längre.
Nu känner man inte den här längtan av någon anledning. Vet ej varför.

Har precis tittat klart på dead scilence med syster och pappa. Hatar att titta på film med gubbjävlen eftersom han bara ska hålla på och skrämmas. Nu blir det att springa och sno en bit av julskinkan och sedan hjälpa den efterblivna far jag har med maten. kyss 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0